Total öppenhet på bred front


- Vi arbetar med total öppenhet på bred front, det sa Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm på vårt seminarium ”Ökad service till medborgarna genom en förvaltning som samverkar med sin omvärld”. Med det manade han att det handlar om att öppna upp kommunens data mot medborgare och mot marknaden så at de kan producera nya tjänster. Men också att få medarbetarna förstå och känna sig trygga med att kommunen tillgängliggör data, det kan ju handla om uppgifter som upplevs som känsliga men är offentliga som till exempel offentliganställdas löner. Öppenhet låter enkelt men kan upplevas provocerande. Till exempel publicerade Mattias inte så smickrande information om kommunens skolresultat, vilket upprörde flera kollegor i skolan. Mattias menar att öppenhet är en grundinställning som vi inte är helt vana att hantera.

Vems är informationen?

- Det är skattebetalarnas information som vi förvaltar åt medborgaren menar Lars Lundqvist, enhetschef för informationsutvecklingsavd​elningen, Riksantikvarieämbetet. Han fortsätter att berätta om hur de har noterat att spelreglerna har förändrats och att de inte kan sitta kvar i en gammal affärsmodell.

Panelens moderator Julia Bendelin undrade om det finns ett internt motstånd mot att man tillhandahåller öppen data som någon sedan kan göra pengar på?

- Ja, sa Lars, för två år sen. Men nu är det mest en kvardröjande osäkerhet. Vi behöver fokusera på möjligheterna istället för problemen.

Joakim Jardenberg, VD, Mindpark berättar om sitt manifest för hur man arbetar med öppna data. Han menar att det man oftast missar är att data också måste vara maskinläsbart. En framgångsfaktor är ofta att börja med den enkla datan, till exempel i en kommun är det skolmaten, väginformation och att få vidareutnyttja kommunens bilder.

Catarina Wretman, ställföreträdande generaldirektör Post och Telestyrelsen, berättade om myndighetens omfattande tjänsteutbud och den pågående utvecklingen mot mer öppna data. Denna stämmer väl överens med att man är en myndighet vars grunduppdrag är kommunikationstjänster och infrastruktur. Målet är att alla ska ha prisvärda kommunikationer. Då är ett viktigt medel upplysta konsumenter. En stor och viktig utmaning är att tillgodose att informationen är uppdaterad och relevant samt kvalitetssäkrad. Den som vidareutnyttjar informationen behöver veta hur gammal den är och när den uppdateras nästa gång.

- Människor behöver veta att det inte är någon surdata, sammanfattade moderator Julia Bendelin den diskussionen.

Debatten fortsatte intensivt och väldigt många kloka tankar bytte plats. I publiken bidrog e-delegationens nyutnämnda ordförande generaldirektör Annika Bränström, Bolagsverket med spännande frågor. Det var inte utan att den här diskussionen hade kunnat fortsätta en bra stund till!

Ansvar, engagemang och enkelhet ger
framgång för ideella organisationer


Ta eget ansvar. Involvera många. Och gör det enkelt. Det var slutsatserna från det frukostseminarium Mål med mening som PwC organiserade tillsammans med Civos. Där diskuterade Agneta Gustavsson, lektor vid Örebro Universitet, Fredrik Kron, chef för Opion och Påverkan på Svenska sektionen av Amnesty International och Johan Sverker, rådgivare och specialist på ledning och styrning inom den ideella sektorn på PwC.

Den ganska tidiga timmen till trots var Odd Fellows lokal i Visby välfylld med ca 70 deltagare från den ideella sektorn i Sverige.

Fredrik började med att betona vikten av att ständigt gå tillbaka till sitt ändamål för att inte tappa fokus på det som är viktigt i organisationen. Ha sa också att han uppfattar att många ideella organisationer kännetecknas av en tesked av planering och oceaner av verksamhet och att sektorn skulle nå ännu bättre resultat med mer av planering. Johan tog upp att ideella organisationers ändamål ofta tydligt beskriver den vision, dvs. den förändring man vill bidra till att åstadkomma. Vilka aktiviteter som ska göras är också klart, det är stegen på vägen mellan vardagsarbete och vision som ofta är oklara. Fredrik fyllde på med att betona vikten av en röd tråd ”hela vägen” från det vi gör till det vi vill åstadkomma. Agneta menade att på grund av ändamålets visionär karaktär ofta är svårt att veta ”när vi lyckats” i en ideell organisation.

Agneta tog Röda Korset som exempel. Deras mål är att lindra lidandet i världen vilket är svårt att mäta. Forskning från USA talar om att organisationer på flera nivåer. Kapacitetsmål och aktivitetsmål är ”lätta att mäta”, utmaningen ligger i att hitta mätbara mått för genomslagskraft. Fredrik menade att även Amnestys direkta måluppfyllelse är svår att mäta pga det finns andra aktörer och händelser som påverkar t.ex. lagstiftning om dödstraff. Han uppmanade samtidigt åhörarna ”att ta hem segrar och fira dem”. Det är trots allt ett mycket stort antal länder som avskaffat dödsstraffet under de 50 år som Amnesty verkat.

Nästan alla organisationer har en verksamhetsplan, men många behöver utveckla sin målstruktur för att skapa den röda tråden från aktivitet till ändamål. Agneta berättade att ett sätt att skapa detta är att arbeta med ”surrogatmål”, dvs. mätbara mål som är tillräckligt nära de mjuka värden man ofta strävar efter i ideella organisationer. Inom Amnesty arbetar man t.ex. med olika mål avseende dödstraffet. I länder där möjligheterna är goda är avskaffande av dödsstraffet ett mål, i andra länder som t.ex. Kina är målet att minska antalet brott som kan ge dödsstraff. Dessa är då att se som delmål på vägen mot slutmålet.

Panelen diskuterade även riskerna med att sätta mål och att näringslivets mönster för styrning blir vanligare inom det civila samhällets rapportering. Det finns en risk att man mäter det som kan mätas, istället för det som är viktigt och att mätningen i sin tur påverkar vad som görs i organisationerna. Å andra sidan är riskerna stora för att man blir sin verksamhet och fortsätter att göra det man alltid gjort om det inte finns mål för de effekter en ideell organisation vill uppnå. En annan ytterlighet är att målen blir för visionära och inte går att mäta. Det leder till att man varken vet om man uppnått målen eller arbetat och använt resurser på ett effektivt sätt.

Agneta illustrerade detta med att berätta om en ideell second handverksamhet som inte alls säljer begagnade varor utan där det viktiga värdet är möten som skapas med människor. Resultatet av mötet ”mäter man” genom att det syns i ögonen när kontakt uppstår. Inom detta och liknanden områden behöver organisationer hitta metoder för att samla in data och berätta om hur man uppnår sina ”mjuka” mål.

Panelen var enig om viktigen av att skapa en god, trovärdig och engagerande berättelse och det även här finns en röd tråd som visar på och berättar om både framgångar och motgångar. Agneta berätta om goda exempel där organisationer i sin verksamhetsberättelse kopplade ihop sitt ekonomiska resultat med en berättelse om vad man åstadkommit. Fredrik lyfte fram vikten av ”success stories” som både engagerar och kan fungera som mått på måluppfyllelse.

Johan berättade att han upplever en brist i många organisationer, både ideella och kommersiella, är att mål och uppföljning inte hänger ihop. Ett visdomsord från en amerikansk ”kvalitetsguru” lyder ”Inga mål utan mätning, ingen mätning utan analys, ingen analys utan åtgärd”. Målen blir på så sätt nära kopplade till verksamhetsutveckling och lärande i organisationen – ytterligare ett värde med tydliga mål. Allra bäst blir det när en organisation är lika tydlig med att redovisa mål som inte uppfyllts och vad man lärt av det som med att redovisa framgångar och vad man lärt av det.

Från deltagarna ställdes frågor om styrelsens roll och hur den ideella organisationens demokratiska styrning kan kombineras med målstyrning. Johan önskade att styrelser i ideella organisationer ”vågade” styra mer och styra på rätt nivå. Styrelsen är utsedd av medlemmarna och svarar för den löpande demokratiska styrningen. Styrelsen har ett ansvar för att prioritera verksamheten genom att sätta tydliga mål. I det arbetet behövs också mod för att våga vara tydlig med vad som inte kan prioriteras. Fredrik berättade att det kan innebär att ta ”fighten” på årsmöten när det ofta kommer nya förslag. Styrelsen måste vara tydlig med hur man ser på prioritering och att allt inte kan prioriteras samtidigt. Att prioritera allt lika mycket är som att inte prioritera alls. För att spetsa till det finns då en risk för att alla gör det de själva tycker är viktigt och är det då en organisation längre? Fredrik rekommenderade att man tydlig på att styrelsen roll är att ange vad som ska åstadkommas medan kansliorganisationen svarar för hur det ska göras.

När dagens moderator Hanna Hallin chef på Sektor lät panelen sammanfatta och ge råd att tänka på till deltagarna var de tre viktigaste punkterna

  • Ta eget ansvar för att redovisa och bevisa de värden ni skapar, fritt från andras krav på organisationens redovisning.
  • Involvera många i organisationen i att sätta, följa upp och redovisa mål
  • Gör det enkelt – ha inte fler mål än ni klarar av att ”sköta om”.

Mitt digitala jag


Seminariet om e-legitimation inleddes med en bejublad teaterföreställning av Teater Krater som illustrerade Dödens (tänk Bergman och Sjunde Inseglet) kamp att få en e-legitimation. Föreställningen inleddes trovärdigt av föreläsaren Max Alm som efter ett antal sammanbrott förenade sig med teknikern Nicke i kampen för en e-legitimation. Efter lite publikinteraktion var scenen satt för den namnkunniga panelen att debattera e-legitimation.

Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholms kommun, berättade om kommunens 300 verksamhetssystem med olika funktionalitet. Kommunen som så många andra sitter i knäet på leverantörerna, systemen pratar inte med varandra och det finns inte ett gemensamt gränssnitt för medborgarna.

Moderatorn Julia Bendelin redogjorde för dagens situation där inget beslut är fattat och där remissvaret från Sverige kommuner och landsting på e-legitimationssutredningen skapat oro.

Lars-Axel Nordell, kristdemokraternas IT-talesperson emeritus, menade att det är viktigt vad kommuner och landsting tycker. Men man bör kunna ha olika tillhandahållande, det behöver inte vara det offentliga som är utfärdare. Däremot ska staten stå för definitionen. Vi behöver hitta ett system som är så likt som möjligt det vi har.

Monica Green, socialdemokraternas it-talesperson, framförde sin vision om det digitala samhället där individen ska ha tillgång till sin egen journal oavsett var man är. Det finns fördelar med den teknik vi använder idag, t ex bankärenden. Nu måste vi politiker bli konkreta i vad som krävs för att nå visionen.

Nils-Gunnar Billinger tidigare generaldirektör PTS, numera medarbetare på PwC, menade att det som förmodligen kommer att krävas för att lösa situationen är att regeringen antingen lagstiftar eller förhandlar. Det är inte heller omöjligt att man behöver göra ett omtag för att få med SKL denna gång.

Från publiken fördes fram att det vore konstigt att inte använda sig av bankernas eID som redan idag finns och används av över 4 miljoner människor och i en mängd e-tjänster.

Ökad service till medborgarna genom en
förvaltning som samverkar med sin omvärld


Det kan verka som om det är ett ämne som bara berör ett fåtal hackers och andra datornerdar. Men frågan om öppen data handlar om ett av de större paradigmskiftena inom svensk förvaltning och vår syn på relationen mellan medborgare och myndigheter.

De senaste åren har det förts en diskussion, som nu och då nått fram genom mediebruset, om vikten av att kommuner och myndigheter öppnar upp sin data mot omvärlden. Detta skulle skapa möjligheter för fler och bättre e-tjänster till medborgare och företag. Det skulle också göra det möjligt för journalister och enskilda medborgare att på ett bättre och enklare sätt granska politikers maktutövning och hur det allmänna använder våra gemensamma resurser.

En högre grad av öppenhet och standardisering ger även möjlighet att skapa en intern effektivisering med hjälp av IT.

Kraven på offentlig sektors utveckling och transparens är stora. På vårt seminarium på Strandgatan 10 idag kl 10:45 kommer vi bland annat diskutera var gränsen går för det offentliga åtagandet och var marknaden ska ta vid? Samt varför så få har konkreta planer på att öppna upp sin data när så många säger att det är viktigt.

I panelen sitter:Catarina Wretman, Ställföreträdande generaldirektör, PTS, Joakim Jardenberg, vd, Mindpark, Lars Lundqvist, enhetschef för informationsutvecklingsavd​elningen, Riksantikvarieämbetet, Mattias Jansson, kommunchef, Katrineholms kommun

Socioekonomisk balans viktig för att skapa
framgångsrika städer


Bill Sands, från PwC New York, gick igenom rapporten ”Cities of Opportunity”. Rapporten bygger på två frågor:

  • Vad gör att en modern stad frodas?
  • Hur gör staden för att bibehålla detta när den står inför förändring?

Det som är utmärkande för framgångsrika städer är att det finns en balans mellan sociala (intellektuellt kapital och innovation) och ekonomiska (transport och infrastruktur) kvaliteter. I år är det första gången som resultaten publicerats, tackvare det häpnadsväckande resultatet. Det inte är New York och London som alltid är bäst. Det som kännetecknar de fem starkaste städerna är den socioekonomiska balansen och att de representerar en stark region. Som exempel lyfte Bill fram att Stockholm är starka på intellektuellt kapital, teknologiska förutsättningar, transport, hållbarhet etc. De utmaningar som Stockholm och alla utvecklade demokratier står inför är:

  • en hälsosam integration
  • bibehålla de sociala förmånerna, i synnerhet med tanke den nya ålderstrukturen
  • få till samarbeten
  • maximera styrkor mellan personer, städer, regioner samt den privata och offentliga sektorn.

Bill fick en fråga om hur vi i Sverige bättre skulle kunna välkomna våra immigranter och skapa ett China Town eller liknande även i Stockholm. Bills svar hade fokus på de skillnader som finns mellan Sverige och USA och lyfte bland annat fram att USA är uppbyggt av immigranter och att vi i Sverige i större utsträckning har en lång familjehistora – vilken kan medföra att det är svårare att komma in i det svenska samhället.

Bill lyfte även fram att metodologin var unik för rapporten. Variablerna är normaliserade och expanderade. Bill förklarade normalisering med en metafor om vin. Det spelar ingen roll om vinet kostar 10 dollar eller 500 dollar, ett vin är ett vin och det är utefter detta tankesätt som rapportens variabler har normaliserats. Dessutom har man inte använt sig av någon viktning. Urvalet av städerna är representativt för hela världen med fokus på städer som är affärs- och kulturcentrum. I årets rapport finns det 16 mogna städer och 10 tillväxtstäder med. För att uppnå en rättvis jämförelse mellan städerna har data behövt vara relevant, konsistent, offentligt tillgänglig, aktuell och så vidare. Rapporten har dessutom verifierats av lokala PwC kontor runt om i världen.

I dagens tredje seminarium diskuterade en panel bestående av Ilmar Reepalu kommunstyrelsens ordförande Malmö stad, Eva Engqvist vice rektor Malmö Högskola, Anna Lundgren Mälarrådet, Nils-Gunnar Billinger, PwC, tidigare utredare samfinansutredningen, samt Margareta Irenaeus PwC under ledning av moderator Sakine Madon redaktionschef på Newsmill. Debatten tog sitt ursprung i Henrik Steinbrechers frågeställningar kring vem och vad vi konkurrerar med.

De framgångsfaktorer som framförallt lyftes fram var att stadsbilden spelar stor roll för attraktionskraften. Det är viktigt att engagera kluster av företag, erbjuda bra boendemiljöer och kulturella miljöer för att kunna lock till sig och behålla talangerna. Dessutom behövs ett tydligt fokus på infrastruktur och boende.

Vi vill tacka all deltagare i seminarierna och ni som varit och lyssnat för en mycket givande dag i för diskussionen kring regionernas konkurrenskraft och utveckling.

Vem ansvarar för brott som begås i
aktiebolag?


Vem ansvarar för brott som begås i ett aktiebolag? Rolf Holmquist, tidigare generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten, Robert Engstedt tidigare åklagare på Ekobrottsmyndigheten numera bolagsjurist på PwC, och Fredrik Ljung, bolagsjurist PwC, diskuterade de vanligaste brottstyperna som bokföringsbrott, bedrägeri, trolöshet mot huvudman och förskingring under ett seminarium på tisdagen.

Om vi ser till vad som händer i omvärlden, och då framförallt i Storbritannien med UK Bribery Act, så vidgas fokus från individer till att även omfatta företag. I Storbritannien kan företag även straffas med vad som skulle kunna liknas vid ett fängelsestraff, vilket innebär att företaget stängs ute från alla offentliga upphandlingar. Under seminariet höjdes röster för att även i Sverige öka möjligheten att använda företagsbot för att minska den ekonomiska brottsligheten.

En hett diskuterad fråga var även företagaransvaret, det vill säga det straffrättsliga ansvar som en företagare kan drabbas av till följd av underlåtenhet att utöva tillsyn och kontroll över den verksamhet som han bedriver. Det straffrättsliga ansvaret ska inte kunna suddas bort genom användandet av så kallade målvakter. Ansvaret ska ligga på den som faktiskt fattar besluten, även om någon annan har den formella positionen.

Vad krävs då för att en styrelse ska kunna delegera något ansvar? Det viktigaste är att det är tydligt vad som delegeras. Och när något delegeras så ska personen ansvaret delegeras till ha både tillräcklig kompetens och de resurser som krävs för att kunna klara de uppgifter som denne ges ansvaret för.

Mål med mening


Under många år har jag funderat över hur meningsfulla mål ska se ut. Är målet hur eller hur många nya medlemmar jag lockar till föreningen? Hur kan vi målsätta oss själva att nå lysande resultat och samtidigt värdesätta allt ”vardagsarbete” som görs i vår förening?

Nu får jag chansen att tala med andra om detta. Förhoppningsvis även med dig. Jag hoppas att vi träffas i Odd Fellows lokal på Nunnegränd i Visby torsdag den 7 juli kl 8:30 där vi på PwC tillsammans med Civos ordnar ett frukostseminarium på temat. Förutom dig och mig kommer det att vara en massa andra spännande människor att samtala med. Några av oss som kommer att samtala är Fredrik Kron som är chef för Opinion och Påverkan på Amnesty som berättat att han skulle ta med block och penna till en öde ö, Agneta Gustavsson forsare vid Örebro universitet som studerar den ideella sektorn på längden och tvären. och jag själv en gammal folkbildare som bytt roll och arbetar som rådgivare för ideella organisationer på PwC. Hanna Hallin chef på Sektor 3 kommer att hålla i taktpinnen och guide oss genom ett frukostsamtal. Det vore jättekul om du vill vara med och samtala under tiden som du äter frukost. Dela med dig och ta del av dialogen och låt din frukost bli ett mål med mening.

PwC i Almedalen ger mersmak!


Vi möter ett stort gensvar från partners och kunder kring temat ” Samhälle i förändring”. Ett tydligt ansvarstagande för framtidsfrågor ligger nära vår vision om ett välfungerande privat, offentligt och ideellt företagande som inger förtroende. De teman vi valt i år har tagits emot glädjande väl och vi har fått ta del av engagerande debatter och kunskapsutbyten på samtliga våra seminarier.

Idag presenterade Bill Sands, PwC New York, rapporten ”Cities of Opportunity” för ett fullsatt auditorium. En slutsats jag drog av hans anförande och analys var att Stockholms placering i topp till lika stor del är en topplacering av Sverige som land och den unika livserbjudande som det svenska samhället erbjuder. Bill menade också att just därför borde ett ännu större samarbete mellan alla tillväxtregioner i Sverige kunna bidra till en fortsatt uthållig utveckling även i framtiden.

Vad gör städer och regioner framgångsrika?


Idag handlar mycket av vår seminariedag om regional konkurrenskraft. Vi börjar kl 9.30 med en genomgång av rapporten ”Cities of Opportunity”, som släpptes i slutet av maj. Bill Sands från PwC New York presenterar PwCs och New York Citys studie om framgångsrika städer där Stockholm placerade sig som etta i Europa och fyra i världen. Seminariet kommer att belysa vilka faktorer som utgör grunden för den framgångsrika staden och diskutera rapportens resultat.

Därefter följer en fördjupningsdel, som fokuserar på hur studien genomförts, vilka data som ligger till grund för slutsatserna och hur dessa samlats in och bearbetats. Detta seminarium börjar kl 10:30.

Vi avslutar vår seminarieserie med att släppa loss en namnkunnig panel som ska diskutera regional konkurrenskraft kl 12.45. Panelen består av Ilmar Reepalu från Malmö Stad, Eva Engquist, vice rektor Malmö Högskola, Anna Lundgren från Mälarrådet, ordf Luftfartsverket/ensamutredaren i samfinansieringsutredningen Nils Gunnar Billinger samt Margareta Irenaeus från PwC.

Utgångspunkten för seminariet är frågeställningen med vad konkurrerar vi och med vem? Vi kommer framför allt lägga fokus på forskningspolitik, infrastruktur och samarbete över gränserna.

Aningslöshet och okunskap leder till
korruption


Alla borde bry sig! Henrik Steinbrecher, territory senior partner på PwC, inledde seminariet med att illustrera hur mutor berör oss alla och envar. Liksom svinn i dagligvaruhandeln till slut drabbar oss alla konsumenter i form av högre priser, så kan korruption ses som en ”transaktionskostnad” som i slutändan betalas av oss skattebetalare.

Annika Lundius, vice vd Svenskt Näringsliv, poängterade att det är en demokratifråga för oss alla medborgare och en fråga om en fungerande marknadsekonomi för företagen. Som en demokratifråga är det viktigt att inte bara staten är aktiv, utan även kommuner och landsting.

Nils-Eric Schultz, statsåklagare Riksenheten mot korruption, säger med betoning att vi litar för mycket på varandra! Det har inte funnits någon beredskap inom åklagarväsendet för mutbrott, och det är först de senaste åren som många öppnat ögonen för vad korruption faktiskt är. I den frågan är det dessutom viktigt att media jobbar åt samma riktning, då man båda har fokus på att granska makthavare.

Dan Brännström, generalsekreterare FAR, poängterade att korruption är ett extremt kostsamt normaltillstånd i världen. För att proaktivt arbeta mot detta förespråkar han tre åtgärder:

  1. Tonen från toppen oavsett verksamhet, det vill säga styrelsen och ledningen ska ta ansvar och även jobba med värderingar
  2. Utveckla den interna kontrollen
  3. Åklagare och poliser måste ha en uppdaterad kompetens och tillräckliga resurser. Med det inte sagt att man ska bygga ut myndigheter för mycket, utan överväga att låta dem köpa in de tjänster de behöver för att klara utredningar.

Lennart Gabrielsson, första vice ordförande SKL, konstaterar att Kommuner och Landsting är Sveriges största uppköpare, men är i viss mån fortfarande nybörjare i den rollen. Aningslöshet och okunskap ligger bakom mycket av den korruption som sker runtomkring i landet. Här har därför media en viktig roll att spela. Lennart ger även rådet att faktiskt vända sig till politikerna i dessa frågor.

Alla paneldeltagare väntar med spänning inte bara på ny lagstiftning på området i Sverige, utan även på den kod som Institutet mot Mutor tar fram.

Presentation från seminariet: Mutor vem bryr sig.



RSS Feed