Total öppenhet på bred front

- Vi arbetar med total öppenhet på bred front, det sa Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm på vårt seminarium ”Ökad service till medborgarna genom en förvaltning som samverkar med sin omvärld”. Med det manade han att det handlar om att öppna upp kommunens data mot medborgare och mot marknaden så at de kan producera nya tjänster. Men också att få medarbetarna förstå och känna sig trygga med att kommunen tillgängliggör data, det kan ju handla om uppgifter som upplevs som känsliga men är offentliga som till exempel offentliganställdas löner. Öppenhet låter enkelt men kan upplevas provocerande. Till exempel publicerade Mattias inte så smickrande information om kommunens skolresultat, vilket upprörde flera kollegor i skolan. Mattias menar att öppenhet är en grundinställning som vi inte är helt vana att hantera.

Vems är informationen?

- Det är skattebetalarnas information som vi förvaltar åt medborgaren menar Lars Lundqvist, enhetschef för informationsutvecklingsavd​elningen, Riksantikvarieämbetet. Han fortsätter att berätta om hur de har noterat att spelreglerna har förändrats och att de inte kan sitta kvar i en gammal affärsmodell.

Panelens moderator Julia Bendelin undrade om det finns ett internt motstånd mot att man tillhandahåller öppen data som någon sedan kan göra pengar på?

- Ja, sa Lars, för två år sen. Men nu är det mest en kvardröjande osäkerhet. Vi behöver fokusera på möjligheterna istället för problemen.

Joakim Jardenberg, VD, Mindpark berättar om sitt manifest för hur man arbetar med öppna data. Han menar att det man oftast missar är att data också måste vara maskinläsbart. En framgångsfaktor är ofta att börja med den enkla datan, till exempel i en kommun är det skolmaten, väginformation och att få vidareutnyttja kommunens bilder.

Catarina Wretman, ställföreträdande generaldirektör Post och Telestyrelsen, berättade om myndighetens omfattande tjänsteutbud och den pågående utvecklingen mot mer öppna data. Denna stämmer väl överens med att man är en myndighet vars grunduppdrag är kommunikationstjänster och infrastruktur. Målet är att alla ska ha prisvärda kommunikationer. Då är ett viktigt medel upplysta konsumenter. En stor och viktig utmaning är att tillgodose att informationen är uppdaterad och relevant samt kvalitetssäkrad. Den som vidareutnyttjar informationen behöver veta hur gammal den är och när den uppdateras nästa gång.

- Människor behöver veta att det inte är någon surdata, sammanfattade moderator Julia Bendelin den diskussionen.

Debatten fortsatte intensivt och väldigt många kloka tankar bytte plats. I publiken bidrog e-delegationens nyutnämnda ordförande generaldirektör Annika Bränström, Bolagsverket med spännande frågor. Det var inte utan att den här diskussionen hade kunnat fortsätta en bra stund till!

Mitt digitala jag

Seminariet om e-legitimation inleddes med en bejublad teaterföreställning av Teater Krater som illustrerade Dödens (tänk Bergman och Sjunde Inseglet) kamp att få en e-legitimation. Föreställningen inleddes trovärdigt av föreläsaren Max Alm som efter ett antal sammanbrott förenade sig med teknikern Nicke i kampen för en e-legitimation. Efter lite publikinteraktion var scenen satt för den namnkunniga panelen att debattera e-legitimation.

Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholms kommun, berättade om kommunens 300 verksamhetssystem med olika funktionalitet. Kommunen som så många andra sitter i knäet på leverantörerna, systemen pratar inte med varandra och det finns inte ett gemensamt gränssnitt för medborgarna.

Moderatorn Julia Bendelin redogjorde för dagens situation där inget beslut är fattat och där remissvaret från Sverige kommuner och landsting på e-legitimationssutredningen skapat oro.

Lars-Axel Nordell, kristdemokraternas IT-talesperson emeritus, menade att det är viktigt vad kommuner och landsting tycker. Men man bör kunna ha olika tillhandahållande, det behöver inte vara det offentliga som är utfärdare. Däremot ska staten stå för definitionen. Vi behöver hitta ett system som är så likt som möjligt det vi har.

Monica Green, socialdemokraternas it-talesperson, framförde sin vision om det digitala samhället där individen ska ha tillgång till sin egen journal oavsett var man är. Det finns fördelar med den teknik vi använder idag, t ex bankärenden. Nu måste vi politiker bli konkreta i vad som krävs för att nå visionen.

Nils-Gunnar Billinger tidigare generaldirektör PTS, numera medarbetare på PwC, menade att det som förmodligen kommer att krävas för att lösa situationen är att regeringen antingen lagstiftar eller förhandlar. Det är inte heller omöjligt att man behöver göra ett omtag för att få med SKL denna gång.

Från publiken fördes fram att det vore konstigt att inte använda sig av bankernas eID som redan idag finns och används av över 4 miljoner människor och i en mängd e-tjänster.

Ökad service till medborgarna genom en
förvaltning som samverkar med sin omvärld

Det kan verka som om det är ett ämne som bara berör ett fåtal hackers och andra datornerdar. Men frågan om öppen data handlar om ett av de större paradigmskiftena inom svensk förvaltning och vår syn på relationen mellan medborgare och myndigheter.

De senaste åren har det förts en diskussion, som nu och då nått fram genom mediebruset, om vikten av att kommuner och myndigheter öppnar upp sin data mot omvärlden. Detta skulle skapa möjligheter för fler och bättre e-tjänster till medborgare och företag. Det skulle också göra det möjligt för journalister och enskilda medborgare att på ett bättre och enklare sätt granska politikers maktutövning och hur det allmänna använder våra gemensamma resurser.

En högre grad av öppenhet och standardisering ger även möjlighet att skapa en intern effektivisering med hjälp av IT.

Kraven på offentlig sektors utveckling och transparens är stora. På vårt seminarium på Strandgatan 10 idag kl 10:45 kommer vi bland annat diskutera var gränsen går för det offentliga åtagandet och var marknaden ska ta vid? Samt varför så få har konkreta planer på att öppna upp sin data när så många säger att det är viktigt.

I panelen sitter:Catarina Wretman, Ställföreträdande generaldirektör, PTS, Joakim Jardenberg, vd, Mindpark, Lars Lundqvist, enhetschef för informationsutvecklingsavd​elningen, Riksantikvarieämbetet, Mattias Jansson, kommunchef, Katrineholms kommun

eFörvaltning – kompetens och styrning
efterlyses

Lokalen var fullsatt när vi samlades för att prata om den tredje generationens eFörvaltning. I panelen deltog Carola Gunnarsson, oppositionsråd i Sala kommun tillika vice ordförande i SKL och ordförande i Transportstyrelsen, Patrik Fältström från Cisco samt medlem av regeringens Digitaliseringsråd, Anna Kelly thought leader eFörvaltning PwC. Jon Arwidson och Magnus Kolsjö PwC redovisade någa preliminära resultat från en undersökning om offentlig sektors högsta chefers inställning till eFörvaltning och eHälsa. Bland annat framkommer att de som svarat på enkäten tycker att personalen har för låg kompetens för att arbeta med eFörvaltning. Medan de däremot i högre grad anser att personalen behöver denna kompetens. Panelen diskuterade skillnaden och Carola menade bland annat att detta är en fråga för organisationernas styrelser och politiker. Den strategiska kompetensförsöjrningen är en ledningsfråga. Anna menade att kompetensen finns hos organisationerna men att det behöves en kontinuerlig vidareutveckling eftersom vi befinner oss i ett paradigmskifte.

På frågan varför vi inte kommit längre i utvecklingen av eFörvaltning menade Patrik att de direktiv, texter som ska ange färdriktningen har varit för luddiga och kan till och med ha bidragit till ökande förvirring. Han menar att de som läser texterna förmodligen får svårt att översätta dom till sin egen verksamhet

Undersökningen visar vidare att kommunerna är mer nöjda med det stöd de får från SKL än vad myndigheterna är över det stöd som de får från regeringen.

Carola var glad över att så många var nöjda med SKLs arbete men menar att det finns mycket kvar att göra. Hon hoppas mycket på deras nya agenda för eSamhället, och att alla kommuner framöver blir nöjda med stödet.

Seminariet avslutade med en diskussion om sociala media och öppna data. De allra flesta i undersökningen svarade att de upplever detta som både en möjlighet och en utmaning. Patrik menade att det är viktigt att finnas där kommuninvånarna söker information, Idag kan man inte bestämma var informationen sprids, det bestämmer invånarna själva. Carola berättade om sin egen förändringsresa från skeptiker till anhängare av Facebook, och gav exempel på hur det förändrat hennes kommunikation med medborgarna.

När det gäller öppen data pekade Anna på de utmaningar som kan finnas när medborgare börjar vända sig till kommuner och myndigheter för att verifiera att datat som finns i företags tjänster är korrekt och uppdaterat. Hon menar att allt är inte är guld och gröna skogar utan att det behövs eftertanke, licenser och avtal, regelverk och standarder. Diskussionen fortsätter på PwCs seminarium om öppen data kl 10.45 på torsdag 7 juli på Strandgatan 10!

Rapporten som baseras på undersökningen publiceras i september 2011.

Är kommuner och myndigheter redo för den
tredje generationens eFörvaltning?

PwC har under våren låtit intervjua 100 kommunchefer, 70 generaldirektörer och 10 landstingsdirektörer om hur de arbetar med eFörvaltning. Undersökningen är ännu inte helt färdig. Men vi kommer på dagens seminarium att presentera några preliminära resultat bland anat om styrningen av arbetet, sociala media och öppna data.

I panelen sitter Patrik Fältström, internetexpert Cisco och medlem av Regeringens Digitaliseringsråd, Carola Gunnarsson (C), tredje vice ordförande i SKL och kommunstyrelsens ordförande Sala samt Anna Kelly, thought leader eFörvaltning, PwC.

Seminariet börjar kl 13:00 på Strandgatan 10.